Han skriver Den stora Vaggerydsboken

0
Redaktionsmöte hemma hos Evert Melin. Lars-Evert Eskilsson har haft starkt stöd i arbetet av Lars Erik Joakimson och Evert Melin.
Redaktionsmöte hemma hos Evert Melin. Lars-Evert Eskilsson har haft starkt stöd i arbetet av Lars Erik Joakimson och Evert Melin.

Lars-Evert Eskilsson från Vaggeryd har inte saknat sysselsättning under det senaste året. Det är nämligen Lars-Evert som fått uppdraget att skriva den slutgiltiga boken om Vaggeryds stationssamhälle – om dess näringsliv och människor.

För fyra-fem år sedan bestämde nämligen styrelsen i Waggeryds Museiförening att en bok skulle skrivas om handel, hantverkare och butiker i Vaggeryd. Nu är Lars-Evert i gång med att förverkliga det beslutet.
Det har han lyckats mycket väl med.

Men massor av arbete ligger fortfarande framför honom. Detta är nämligen det mest omfattande bokprojekt som sett dagens ljus i Vaggeryd.
Lagom till Vaggerydsdagen i augusti kommer den första delen av bokprojektet att ligga klar för läsning. Den första av två böcker.
Det material från de tio senaste årens stadsvandringar som Lars-Evert nu omarbetar till bokform är nämligen så omfattande att museiföreningen har beslutat att fördela utgivningen på två böcker. Den första delen kommer om allt går enligt ritningarna att bjudas ut till försäljning vid Hemvändardagen i Magnisa stuga lördagen den 27 augusti. Sannolikt kommer det samlade sidantalet i A4-format att ligga på över 400 sidor.
– Det är ju stadsvandringarna i Vaggeryd som gjorde det här projektet möjligt att genomföra. Jag vet inte vem som kom med förslaget, om det var Evert Melin eller någon annan. Men det är fantastiskt att man så snabbt hittade formerna för stadsvandringarna, understryker Lars-Evert Eskilsson.

Fantastiskt rikt är också det insamlade forskningsmaterialet från tio stadsvandringar.
Dessa stadsvandringar med premiär 2006 var i sig spektakulära i formatet med upp mot 150 deltagare. Den stora faktainsamlingen gjordes dock i studiecirkelform under Evert Melins ledning. Det materialet har sedan kompletterats vid de offentliga presentationerna.

Lars-Evert Eskilsson var en av många vaggerydsbor som deltog i stadsvandringarna. Att hans engagemang skulle bli djupare än så ägnade han aldrig en tanke. Men dagarna före jul 2014 fick han som nybliven pensionär från lärarjobbet en första förfrågan från museiföreningens ordförande Lars Erik Joakimson om han kunde tänka sig att ta itu med projektet. Det kunde han och i maj fick han klartecken att starta.

Lars-Evert brinner verkligen för detta projekt – hade han inte gjort det hade det inte gått att genomföra. Frågan är om han åtagit sig uppgiften om han anat hur mycket ideellt arbete det handlar om. Projekt av det här slaget växer ofta under vägens gång, dessutom glömmer många bort hur viktig redigeringen är.
Visserligen hade han tidigare skrivit en bok om Betelförsamlingens historia och han har dessutom medverkat i Byarums hembygdsbok. Men detta projekt är något helt annat till omfånget. Vissa veckor har det handlat om 25 arbetstimmar i veckan.
Det är kanske inte att undra på att det blivit så eftersom Lars-Evert från första stund bröt ny mark, något liknande hade inte gjorts. Dessutom satte han ribban högt.
– Det är inget fel på de uppgifter som samlats in i samband med stadsvandringarna. Men jag insåg snabbt att detta inte fick bli en katalog över handel, hantverk och industrin, det gällde också att få med människan i det hela, säger han.
– Det har varit väldigt stimulerade och dessutom har jag fått lära mig hemskt mycket om Vaggeryd, jag hade från början inte den här kunskapen om Vaggeryd men jag har alltid haft lätt att komma ihåg och det är en fördel.
Han inledde med att borra sig ned i Fabriksgatans historia och människorna som bodde där. Nyfikenheten på de vitt skiftande olika människoödena ledde till djupdykningar i kyrkböckernas djupa kunskapskälla.
Ur allt detta vaskande ur olika källor har många guldkorn hittats som fördjupar bilden av stationssamhällets utveckling.
– Jag tycker att jag hittade formen på ett skapligt sätt, att jag har fått med människan i samhällsutvecklingen. Men om jag inte hade haft tillgång till materialet från stadsvandringarna hade allt varit så mycket svårare. Då hade jag inte haft något att utgå ifrån.
På onsdag kväll nästa vecka berättar han mera om detta bokprojekt på Bäckalyckan i Vaggeryd.

LÄMNA ETT SVAR