IFK Värnamo tog tre synnerligen värdefulla och viktiga poäng i kväll när tabelltvåan Östersunds FK besegrade på Finnvedsvallen. Gästerna hade enorm press, men det enda målet gjorde IFK.
Och, segerhjälte nummer 1 för andra gången i rad på hemmaarenan blev mittbacken David Engström redan i nionde minuten då han nickade in ett inlägg från lagets assistkung Dzenis Kozica.
Segern grundlades framför allt genom ett enormt uppoffrande av alla i vit-blå mundering. De ville inte förlora, de ville inte tappa sin tidiga 1–0-ledning utan de ville i takt med att tiden rullade vinna den här matchen.
Och, de gjorde det.
Fantastiskt, kort och gott.
Östersund visade vilket bra fotbollslag de är, men de lyckades inte lösa upp eller sönder ett vilt kämpande IFK.
Genom segern ökar chanserna att hålla sig kvar i superettan, ty det här kan ses som tre bonuspoäng. Ingen kunde begära att IFK skulle vinna.
Givetvis var det uppåt i IFK-lägret och spelarna fick vid slutsignal välförtjänta applåder av åskådarna, i kväll blott 872 personer.
Tränaren Peter ”Kuno” Johansson var som ett stort solsken på presskonferensen.
– Vi mötte seriens spelskickligaste lag så det var oerhört starkt att vinna.
• Vad var nyckeln till segern?
– Att alla offrade sig, anpassade sig på rätt sätt och att vi låste centralt så Östersund inte fick bygga sina anfall därifrån.
Och, i takt med gästernas tryck kom lägen också för Värnamo.
– Vi kunde vända några gånger och hade ju några lägen att göra ytterligare något mål.
Definitivt och både Oskar Johansson och Joel Löw hade ju chanser att punktera drabbningen.
– Östersund hade många nästan-läge och egentligen bara en stor chans, tyckte Kuno.
Han tänkte förstås på situationen i 63:e minuten då Östersund låg på som bålgetingar och bombardera hemmalaget.
– Då gjorde ju ”Böna” (målvakten Åkesson) först en bra räddning och kort därefter ytterligare en. Han var verkligt bra i kväll.
• Hur glada är ni?
– Oerhört glada att vi vann och höll nollan vilket är viktigt. Vi gjorde det på ett bra sätt och följde allt till 100 procent. Vår desperation i början gjorde att vi höll tätt.
Många spännande matcher har IFK spelat, men den här var något alldeles extra.
Björn Åkesson fick priset som bäste IFK:are och det var ett synnerligen bra val. Han var på rätt plats varenda gång och fick sista ordet då han på tilläggstid tippade Östersunds sista spark precis över ribban.
Efter en sådan här holmgång, där säkert många hade hjärtat i halsgropen, ska naturligtvis samtliga i vinnarlaget ha extra stora beröm. Det vore fel att rangordna insatser, men kors som Victor Nilsson sprang och röjde undan bollar. Som Dzenis Kozica. Som Joel Löw som sällan slår bort någon boll, och så vidare.
Nu får IFK lite andrum och kan åka till Ljungskile på söndag utan press att vinna.
• Eller?
– Oh nej, det gäller att kämpa, varenda poäng är viktig, men vi åker dit med positiv känsla, menar Peter Johansson.