Det så kallade Tätortsupproret lämnar här ett debattinlägg om skolorna i Vaggeryds kommun där man varnar för vad som ska hända om den styrande Femklövern kör över lokalplanens slutsatser.
Så här lyder debattinlägget:
Skolorna i Vaggeryds kommun
I april månad 2015 publicerades Vaggeryds kommuns lokalplanutredning. Utredningen är ett mycket detaljerat arbete av Johnny Johansson som gjorts på uppdrag av BUN (barn- och utbildningsnämnden) i Vaggeryds kommun. Utredningen belyser de flesta högaktuella frågor som Vaggeryds kommun ställs inför i framtiden för att skapa en fungerande skola med en god arbetsmiljö.
Som god politiker anses man vara en sådan som ber experterna om råd, lyssnar på experterna och sedan tar sina övergripande beslut utifrån ett totalt perspektiv över frågan.
Medan en dålig politiker tillsätter en utredning och struntar i vad experterna säger, sticker upp fingret i vädret för att se vart vinden blåser och sedan blåser de dit de tror att de har störst opinionsvinster att hämta, som till exempel Landsbyggdsuppropet.
Nu står vissa politiker i femklövern i Vaggeryds kommun och vajar i vinden med fingret i vädret och undrar vart blåser det? Efter att ha fullständigt kört över Lokalplanutredningen så står nu Vaggeryds politiker inför beslut som förmodligen kommer att innebära att Vaggeryds kommun kommer att bygga två f-3-skolor i Vaggeryd. Konsekvensen av det riskerar att det blir högt eftersatta 4–6- och 7–9-skolor i kommunen.
Innan man går vidare och som kommuninnevånare tar ställning till nuvarande förslag så ska man veta att några nya pengar inte finns till andra förslag utan den budget som BUN har gäller.
Den 6-9 skola som finns idag i den norra delen är svårt nedsliten och dåligt underhållen. Det räcker bara med att ta en promenad runt skolan så förstår man hur illa ställt det är med nedfallande puts och stor fuktfläckar på väggarna. Den före detta vackra och väl efterhållna Hjortsjöskolan, byggd cirka 1949 och tillbyggd vid två tillfällen, har fått förfalla till en för Vaggeryds kommun pinsam nivå. Lokalerna är inte anpassade efter och utifrån det sätt man har att undervisa idag. Buller nivån i klassrum och korridorer är under all kritik. Ventilationen är undermålig trots alla försök till att ställa in den. Allt enligt den senaste inspektion som gjordes av Arbetsmiljöverket september 2015. Korridorerna är inte elevvänliga med mängder av små hörn och prång som inbjuder otrygghet.
Ett utslag av det dåliga underhållet av våra lokaler är stängningen av slöjdsalen på Fågelforsskolan. Arbetsmiljöverket tittade specifikt på två lokaler på Hjortsjöskolan. Träskolan som inte har någon ventilation över huvud taget och där man byggt igen det självdrag som fanns. Man tittade även på den så kallade Lilla gympasalen där man konstaterade att ”man häpnar” underförstått av de undermåliga omklädningsrummen.
När började då förfallet på Hjortsjöskolan och Fågelforsskolan kan vän av ordning fråga sig. När Vaggeryds kommun la ut vaktmästeriet på entreprenad, så innebar det att det ”lokala” ansvar som vaktmästarna hade på sina områden till stor del försvann. Detta berodde absolut inte på att vaktmästarna jobbade mindre eller sämre utan på en organisation som la ut ansvaret på entreprenörer som bara hade sin egen vinst att tänka på och som hela tiden gjorde så lite som möjligt. Inte heller den personal som jobbade hos entreprenörerna ska beskyllas för att inte göra sitt jobb utan ansvaret ligger på en undermålig organisation som vissa av våra politiker ansvarar för.
Vad är fördelen med att bygga en 7–9-skola i anslutning till Fenix Kunskapscentrum? För det första så finns det stora samordningsvinster att göra gällande lokaler, rekrytering av personal samt positiva effekter i övergången till gymnasiet.
Nu gäller det för dig som bor i Vaggeryds och Skillingaryd tätorter att höja era stämmor annars så kommer ni obönhörligen att bli överkörda av den högljudda inflytelserika del av Vaggeryds kommuns befolkning som bor på landsbygden.
// Tätortsuppropet
Kunde inte varit bättre skrivet. Varför backar politikerna när fakta har lagts fram? Jag kan förstå att de på landet vill ha kvar sina skolor, men politikerna kan inte fatta beslut på känslor….
LANDSBYGDSUPPRORET kämpar för en LIKVÄRDIG skola för alla barn & ungdomar. Att centralisera skolorna i tätorterna tjänar ingen på. Den som skrivit detta debatt inlägg är dåligt påläst i lokalutredningen, och på vad LANDSBYGDSUPPRORET verkligen handlar om och vad de jobbar för.
Jag bor själv i samhället och har barn i skolorna här. Jag står bakom LANDSBYGDUPPRORET till 110%
Jahopp då blir det vi mot dom mentalitet även här alltså. Suck. Tätorten mot Landsbygden då? I en liten kommun som denna skall vi väll ändå värna om allas intressen. Alla barn och föräldrar förtjänar en modern fräsch skola med bra pedagoger, oavsett vart man bor.
Att kasta paj intressegrupperna emellan är sandlåda.
Skulle Vaggeryds tätort få igenom en nybyggd skola vid Fenix skall jag gladeligen gratulera till detta.
(Däremot inte sagt att jag vill ha mina egna barn i den skolan)
Landsbygdsupproret har varit tydliga med att detta inte är en fråga om att ställa skolor , tätort vs landsbygd ,mot varandra utan att små skolor är lika viktiga som större och att de kompletterar varandra.
De har också bland annat framfört att bristerna måste åtgärdas och att det gäller ALLA skolor i kommunen.
Jag som många andra har nog lite av bara farten hållt med Landsbygdsupproret. Visst, låt dem behålla sina skolor på landsbygden.
När utredningen kom på kommunens hemsida så laddade jag ner den men har inte läst den föränn nu. Jag läste hela! till och med sista sidorna som visar vilken standard ventilationen har påp de olika byggnaderna. Detvar en skrämmande läsning. Nästan alla skolor behöver rustas upp! Inga av oss vuxna skulle vilja gå i denna slitna miljö, men det gör våra barn varje dag!!! Det saknas toaletter, en byggnad har ingen ventilation, några har inte grupprum och lärarnas arbetsplatser verkar ju knappt finnas. Skolorna är lika dåliga på landsbygden som i samhällena.
Det som förvånar mej mest (och själv skäms jag) är att vi föräldrar inte har reagerat. Bara Landsbyggdsupproret. Och ni verkar nöjda med skolorna som de är, bara barnen får gå så länge som möjligt där.
Våra politiker har visat att de antingen inte bryr sig om hur skolorna ser ut eller så har kommunen inte råd att göra något. Möjligeh nu när yrkesinspektionen stängde en slöjdsal…
Är det inte så att vi måste satsa på att ett minre antal skolor och att de blir riktigt bra? Då kan vi inte ha kvar skolor med 30-40 elever (eller hur många det nu är). Vissa kommuner har inte skolor med mindre än 100 elever eftersom det blir för dyrt.
Om politikerna anser att vi har råd att ha kvar och upprusta både på landsbygden och i Vaggeryd och Skillingaryd samt bygga en skola till så ok. Annars måste vi se sanningen i vitögat. Och då kan vi inte ha kvar småskolor på landsbygden.
Inte så lätt att debattera mot en person som kallar sig själv för Tätortsupproret. Ska detta tas seriöst får du minsann träda fram med namn och gärna bild. Oseriöst!!
Precis ! Jag är övertygad om att med lite god vilja och vision kan vi i Vaggeryds kommun välkomna alla till vår lilla stad OCH vår stora levande landsbygd. Självklart handlar det inte om att ställa landsbygd mot tätort, utan att både navet OCH däcket ska snurra på hjulet. Vi som bor på landet är givetvis i allra högsta grad intresserade av att det även finns fungerande högstadieskolor ( våra barn ska ju också gå där!) . I det beslut som Barn- och utbildningsnämnden tog var det däremot inget sagt om en högstadieskola, utan det förlag som röstades igenom där bestod i en högstadieskola kvar i varje tätort. I femklöverns gemensamma plattform står det att inga landbygdsskolor ska läggas ner ( så länge det finns elevunderlag, vilket det i dagsläget gör), något som de också gick till val på. Därför känns det inte motiverat att säga att de håller upp fingret för att lyssna till opinionen, utan snarare att de fattade ett förhastat beslut i barn och utbildningsnämnden. Det har i dagsläget inte heller talats om något mer än en ny skola i Vaggeryd, beroende på bl.a. det akuta läget med Östra skolan. Hela lokalplansutredningen kom till stor del till för att det fattades skollokaler och att då besluta att lägga ner tre skolor ( Åker, Svenarum och Götafors) skapar ju ännu mer behov av lokaler. Det skulle då behövas byggas till/nytt även i Skillingaryd.
Ser fram emot en långsiktig satsning på kommunens skolor!
Varför måste vi dela kommunen i två läger? Hade politikerna satsat på kontinuerligt underhåll av skolorna så hade vi aldrig behövt stå här nu med dåliga lokaler i både tätorts- och i landsbygdsskolor. Omfattande renoveringar på flera skolor samtidigt = dyrt.
Landsbygdsupproret har granskat Lokalplansutredningen och kommit fram till att den innehåller stora brister trots att den är skriven av en så kallad expert. En bra politiker stångar sig inte blodig för att driva fram ett beslut som bygger på fel grunder utan lyssnar till konstruktiv kritik och kan därefter ändra sitt ställningstagande.
/Förälder
Mycket bra kommentar Mikael. Vi föräldrar måste reagera och ställa höga krav på lokalerna som våra barn vistas i hela dagarna. Nackdelen med många och små skolor är det kostar. De kostar i arbetskraft (krävs med största sannolikhet extra personal för att täcka in alla områden som behövs och samordningsvinster förloras) och driftskostnader av lokaler. Jag är övertygad om att det kan samordnas bättre och kosta mindre dvs precis i enlighet med gällande lokalplansförslag.
Jag håller helt och fullt med föregående talare. Detta är ingen tävling Landsbygd kontra Tätort utan är en satsning /ett initiativ taget från oss på landsbygden för att vi vill ha bästa möjliga skolgång för våra barn och ser det inte som rimligt att barn ska behövs bussas runt i 1-1,5 h morgon och kväll då det i alla år funnits fungerande landsortsskolor. Vi i Åker och Svenarum har också poängterat att vi ser samarbete med Hok- och Klevshults skolor som självklarheter då vi vill ha en så god miljö för våra barn och pedagoger som möjligt. Att lägga ned Åker och Svensrums skolor och kanske i förlängningen förskolor och sedan fler landsortsskolor i kommunen gynnar ju inte tätorten få det blir ännu större tryck på skolorna där. Låt barnen få gå i sina respektive hemområden till och med sjätteklass och använd resurserna rätt för att satsa på en bättre högstadieskola i tätorten istället för att även behöva utöka låg- och mellanstadielokalerna för att få plats med landsbygdens låg- och mellanstadiebarn. Jag är övertygad om att kostnaden för att bussa barnen fler kilometrar och ännu tidigare än idag, samt underhållet av tomma skollokaler på landsbygden kommer att vara precis lika stor som upprustningen av de skolor vi idag har här ute på landet! Kort och gott, vad jag vill säga är att JA det finns slutna problem med skollokalerna både i Vaggeryd- Skillingaryd och på landsbygden, men NEJ, nedläggning av landsortsskolorna löser inte det problemet. Hade politikerna under årens lopp tagit sitt ansvar och successivt vårdat och underhållit lokalerna hade vi ju aldrig haft det problem vi idag har. Nedläggning av landsortsskolor ger ju en än mindre levande landsbygd dit det blir än svårare att rekrytera exempelvis nya mjölkbönder vilket i sin tur leder till att åkrar och ängar växer igen. Vi i Landsbygdsupproret värnar om skolan på landet för att vi värnar om vår levande landsbygd och tror att det med lite vilja och visioner finns plats för skolor i tätorten likväl som skolor på landet.
Presic så Mikael! Jag hoppas att fler läser HELA lokalplanutredningen. Sen tror inte jag att det finns ett ”vi” och ”dom” egentligen i det här utan det handlar om att politiker behöver se över hela situationen och inte bara lyssna på vissa. Precis som Mikael skriver och som texten berättar så är utredningen som gjorts mycket detaljerad och den ger oss en mycket tydlig lägesrapport.
/en lärare som hoppas på en likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar i kommunen
Man kan inte säga att 5-klövern vajar i vinden och kör över ”experter”. Det är BUN som tagit ett beslut som står i strid med den anda som tidigare rått: att skolor och förskolor fungerar och finns att tillgå i närheten (citat från kommunens Marknadsplan). 5-klövern har i stället tagit sitt förnuft till fånga och stått upp för att hela Sverige ska leva och inte bara låtit det vara en klyscha som man slänger sig med men som inte betyder något i realiteten.
För oss som av olika anledningar bor på landet finns det mycket man kan stå ut med som t ex arbetspendling, frånvaro av affärer, resturanger och allmänna kommunikationer. Det positiva med att bo på landet överväger dessa negativa saker. Vi kan t o m stå ut med att telefonledningar monteras ned och mobilnätet är svajigt och att betala 20,000 kr eller mer för att få fiber nedgrävt. Vi kan också stå ut med att posten kommer fram på kvällskvisten och att helgbussarna har slutat gå. Men när meddelandet om att skolan ska läggas ner kommer då kan man inte låta bli att ”bli högljudd”.
Att ha en skola i bygden är högst väsentligt för att bygden ska kunna vara levande. Om nu skolan i Svenarum läggs ner kommer de 4:e-klassare som bor längst bort i socknen få ungefär 23 km till Vaggeryd enkel resa. Förutsatt att bussen kör genaste vägen vilket skolbussar ytterst sällan gör då elever ska plockas upp lite här och var i byarna. Man blir inte förvånad om den som får sådana restider för sina barn inte vill bo kvar eller att man inte vill flytta till bygden.
Ponera på en stängd skola i Svenarum. Den ligger väl synlig i kyrkbyn där rv 30 går igenom. Vilka signaler sänder denna tomma skollokal till omvärlden? ”Här åker vi genom en avfolkningsbygd”, ”den här kommunen går visst inte framåt” eller ”här har hjulen slutat snurra”. Och vi som bor här blir ju inte uppmuntrade precis. Vem vågar renovera sitt hus och vem vågar starta företag?
Vad alla måste förstå är att både tätort och landsbygd måste få leva. Tätorten lever ofta av sig själv pga att den är just tätort med sin service och sitt utbud medan landsbygden måste kämpa mera för sin överlevnad. Och det finns egentligen ingen som är så beroende av landsbygden som dem som just bor i tätort. Från landet kommer maten, naturupplevelserna, skogen och malmen. Där finns sommarstugorna, sjöutsikterna och de vackra hagarna. Så värna om landet. På alla sätt.
Tycker det verkar lite märkligt att många insändare verkar tro att det finns hur mycket pengar som helst i en liten kommun. Jag är den första att applådera Vaggeryd/Skillingaryd om ni lyckats lösa den nöt som ALLA andra småkommuner i landet verkar gå bet på. Hur ska man kunna ha en skola med god kvalité och arbetsmiljö, samtidigt som man har många små skolor på landsbygden. Till slut måste man nog välja…
Inte svårt att gissa vem som med ”tätortsupproret” ger sig in i debatten. Men mycket bra reflektioner i den efterföljande diskussionen. Hur små skolor kan vi ha och hur mycket betyder landsbygdsskolorna för vår levande landsbygd och är en stor skola bättre än en liten eller är det annat som avgör vad dom är bäst för verksamheten och barnen? Jag som pedagog vet att resurserna är begränsade, men att det småskaliga också ger andra värden som de stora skolorna har svårt att ge. Var rädda om det som fungerar, men utveckla gärna tycker jag.
Som en del av Landsbygdsupproret måste jag få förtydliga några saker. Vi har i alla kontakter med politikerna varit väldigt tydliga med att aldrig ställa större skola mot mindre i debatten eller landsbygd mot tätort. Att bevara och utveckla kommunens landsbygdsskolor står på intet sätt emot renovering och/eller byggnation av skolor i tätorterna . Vi har också tydligt framhållit att en av de bidragande orsakerna till lokalplanutredningen är det icke fungerande förebyggande underhållet av kommunens skollokaler. Detta systemfel har funnits i flera år oavsett vilken färg det politiska styret haft i kommunen och måste åtgärdas.
Att det sedan i debatten förs fram argument som att bevarande och utveckling av landsbygdsskolorna skulle vara ett ekonomiskt hot mot skolor i tätorterna är rent nonsens. En rektor har i sitt rektorsområde en skolpeng per elev och läsår att förhålla sig till och denna peng är densamma för elev i tätortsskola som i landsbygdsskola. Det enda extra stöd som avsätts till en mindre enhet på landsbygden är 200tkr per läsår vilket rektorn är fri att använda på vilken enhet som helst i sitt rektorsområde. Denna merkostnad per enhet ska sättas i proportion till BUN´s totala budget på över 325 miljoner. Att då påstå att 0,6 promille av kostnaden för skolorna i kommunen ska finansiera renoveringar och byggnationer är befängt.
Tack för ordet.