Har de bett om att få lämna sitt land. Deras hem ligger sönderbombat bland sten och sand. Jan Andersson som bor utanför Vaggeryd är aktuell med en nyårsrevy men också med sina rader som inleddes enligt ovan.
Här är Jans dikt i sin helhet:
Har de bett om att få lämna sitt land
Deras hem ligger sönderbombat bland sten och sand
Har de bett om att behöva lämna sitt land
Står med ett vapen i ryggen vid Medelhavets strand
Har de bett om att tvingas lämna sitt land
Att med släkten kapa alla band
Har de bett om att bli tvingade att lämna sitt land
Spänt läge alltid råder. Öga för öga. Tand för tand
Har de bett om att fly från sitt land
Klart vi måste hjälpas åt och ta dem väl omhand
Det är värt att tänka på, nu när id-kontroller införts till vårt land.
Att människor ska tänka på att ta passet med när deras hem står i brand!
För även om bomberna viner o deras barn dör i deras famn,
Så nog fan ska passet med om de vill komma längre än till Helsingborgs hamn
Ok, det kanske inte är på sin plats att vara så sarkastisk
Men vårt land var en gång så otroligt fantastiskt
Vi räddade tusen och åter tusen från ett Europa som stod i brand
Med vita bussar åkte frivilliga och hämtade dem i ett grannland
De var präglade av medmänsklighet och solidaritet, två egenskaper som är blinda för nationalitet
Det finns de som vill att du inte ska tycka att deras gärningar spelade nån roll
Men om du tror på människors rätt att söka asyl undan krig o förtryck
Våga vägra Id-kontroll!