Svenarums förnämliga och nyrenoverade kyrka blir en verklig klenod rikare: Där finns en av landets äldsta kyrkoorglar som nu ska renoveras.
Den gamla orgeln skänktes av familjen Stedt på Hooks herrgård och byggdes åren 1797-98, alltså på kung Gustaf IV Adolfs tid, av Pehr Schiölin.
I princip har denna gamla orgel inte tjänstgjort på 150 år. Men delarna har funnits kvar och går monterades den ned och togs om hand för renovering av Åke Bergenblad och Mats Jonsson från Bergenblad & Jonssons Orgelbyggeri AB i Vetlanda.
– Det här jobbet har vi suktat efter i 15 år då jag var här för första gången. Av alla 1700-talsorglar finns i princip endast två-tre procent bevarade. konstaterar Åke Bergenblad.
De två entreprenörerna förstår alltså till fullo värdet av det ansvar som nu vilar på dem. Pehr Schiölin var en mästare i branschen med privilegium som orgelbyggare.
– Grejen är alltså att väldigt många av dessa gamla orglar har blivit utslängda under årens lopp. Det är alltså unikt att en så gammal orgel finns bevarad med så många originaldelar kvar, säger Mats Jonsson.
– Ibland måste man ta hänsyn till andra byggare som lämnat sina spår. Men i det här fallet ska vi tillbaka till 1798, till ursrpunget.
Han försäkrar att Schiölin-orgeln efter närmare 220 år kommer att kunna återskapas i så gott som nyskick eftersom Schiölin och hans mannar på sin tid gjorde ett så gott arbete .
Orgeln kommer dock att få ny mekanik och helt ny bälgar.
– En och annan del saknas visserligen, en del stämmor måste vi nytillverkas eller riktas upp. Men väderlådan är tät, så vi ska försöka få orgeln att klinga som förut. Klangbilden blir intakt.
Väderlåda , även kallad luftlåda, är enligt Wikipedia den trälåda i orgelhuset varpå piporna är uppställda. Det kan finnas en eller flera i varje verk.
Någon gång fram på sensommaren är det examensdags i Svenarums kyrka.
Helt underbart, mina gamla släktingar från 1500 talet som ligger begravda där och har sina epitafier som också är renoverade inne i kyrkan hade nog inte tänkt att det skulle bli så fint i framtiden…
1. Casper Witte, adlad von Witten af Stensjö, till Stensjö, Långkvarn och Fiskaby, alla i Svenarums socken, Jönköpings län, vilka han fått i donation och för sina gamla krigstjänster och ålderdomssvaghet fått förbättrade 1649-01-30 under Norrköpings besluts villkor1. Född i Holland. Inkom till Sverige och blev sist kapten. Adlad 1649-03-01 (introd. s. å. under nr 432, vilket sedan ändrats till 450). Död 1659-04-11 utan söner och slöt således själv sin adl. ätt på svärdssidan samt begraven på Svenarums kyrkogård, där hans och hans frus gravsten med deras namn och vapen uthuggna ses. En sorgefana, också med namn och vapen, uppsattes i kyrkans kor. Han upplät 1653-12-19 sina förläningsgods i Svenarums socken till mågen Hillebard
2. Erik Axelsson, adlad Hillebard (son till fänriken Axel Eriksson Stålarm till Grabbacka och Elisabet Ramin), till Torarp och Katrineholm i Svenarums socken, Jönköpings län samt Denningarum i Broby socken, Kristianstads län. Född omkring 1602. Kom 1618 i tjänst. Var löjtnant vid Östgöta infanteriregemente 1627. Kapten därst. 1628. Kapten vid Jönköpings regemente 16291. Regementskvartermästare därst. 1642. Adlad 1646-05-23. Major 1646. Överstelöjtnant 1661-04-02. Kommendant i Kalmar 1665. Död 1676-11-10 och begraven i Svenarums kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift med Catharina von Witten af Stensjö, död 1667 före 11/11 i Kalmar, dotter av kaptenen Casper Witte, adlad von Witten af Stensjö och Anna von Rassfelt.
3. Eriks son Axel Hillebard, till Torarp, Säby, Norrhult och Katrineholm. Fänrik vid Jönköpings regemente 1655. Löjtnant därst. 1656. Kaptenlöjtnant 1658. Kapten 1659-03-22. Stupade på Fyen s. å. På hans begravningsvapen i Svenarums kyrka kallas han »överste för ett regemente Smålands infanteri».