Osäkerheten är stor bland riksdagspartierna om Sverige verkligen kommer att ha råd med en höghastighetsjärnväg. Det visar en enkät som Ekot gjort.
Trafikverket har räknat med att denna järnväg kommer att kosta i storleksordningen 190–320 miljarder kronor.
Det pågår förhandlingar mellan regeringens förhandlingsorganisation Sverigeförhandlingen och ett antal kommuner som kan bli aktuella för att få en station längs banan. Bland dessa märks Värnamo och Jönköping.
Infrastrukturminister Anna Johansson (S) noterar att det är väldigt stor skillnad mellan 190 och 320 miljarder och man behöver veta mer var i det här spannet man landar så småningom.
– Man behöver också titta på om det finns åtgärder man kan vidta för att trycka ner kostnaden i det här projektet, säger hon till Ekot
Moderaterna är tveksamma. Jessica Rosenkrantz (M) som är vice ordförande i trafikutskottet säger i enkäten att hennes parti är väldigt bekymrade över att kostnaderna har skenat så som de har gjort.
Hon pekar på att det eftersatta underhållet av befintlig järnväg måste tas med i avvägningarna när man diskuterar möjligheten att bygga en ny höghastighetsjärnväg.
– Människor står ju och fryser på perronger redan idag i väntan på tåget. Och då menar jag att första prioriteringen måste vara att säkerställa att det system vi har idag funkar. Därutöver kan vi fundera på om vi kan gå vidare med höghastighetståg, säger hon i enkäten.
I Ekots enkät till riksdagsledamöterna i trafikutskottet ställdes frågan om de ser det som självklart att den planerade höghastighetsjärnvägen ska byggas.
Sverigedemokraterna menar att det finns för många oklarheter kring projektet för att partiet i dagsläget ska kunna ta ställning.
Samtliga övriga partier är i grunden positiva, men uttrycker liksom moderaterna osäkerhet kring om höghastighetsjärnvägen kommer att gå att finansiera på ett sätt som inte tränger undan andra nödvändiga infrastruktursatsningar.
Karin Svensson Smith (MP) som är ordförande för trafikutskottet är den som i Ekots enkät är tydligast med att höghastighetsjärnvägen bör byggas. Hon menar att den inte ska ställas mot annan infrastruktur.
Karin Svensson Smith säger att hon tror att det går att få ner kostnaden för höghastighetsjärnvägen. Om staten lånar upp pengar för investeringen och slår ut amorteringarna på en mycket lång tidsperiod, så har Sverige råd, menar hon.
– Hade Sverige råd att bygga nya stambanor på 1800-talet, som ett av de fattigaste länderna i Europa, så tror jag att Sverige som idag har ganska god ekonomi har möjlighet att göra det nu också, säger Karin Svensson Smith till Ekot.
Satsa någon miljard på att få nuvarande tåg och spår att fungera först. Nu räcker det med att det talas om snö eller oväder så ställs tågen in.