2015 var ett mörkt år för viltolyckor i landet och värst drabbat var två av de tre Smålandslänen. Det totala antalet viltolyckor för 2015 landade på strax under 48 500. Det är inte bara en ökning från föregående år, utan även den högsta siffran någonsin. Högst på den smickrande listan kom Kalmar med Kronoberg som tvåa och Jönköping som sjua.
Antalet olyckor har de senaste åren legat relativt still, men det här skulle kunna vara början på en ny trend med stigande olycksantal. Nio personer omkom i viltolyckor under det gångna året och flera hundra blev skadade.
Enligt officiell statistik från Transportstyrelsen omkom nio personer i kollisioner med vilt och det är det högsta antalet sedan 2007 då det också omkom nio personer. Trenden har sedan 2007 och fram till förra året annars varit att antalet omkomna i olyckor med vilt stadigt sjunkit. Den senaste 10-årsperioden har ett genomsnitt på fem personer omkommit i viltolyckor.
Antalet svårt skadade personer under förra året var 40, vilket är en liten ökning jämfört med förra året. Dock så var det så att under 2013 och 2014 hade polisen stora bekymmer med sitt ärendesystem, vilket ledde till en kraftig underrapportering av personskador i trafiken. Men sett till den senaste 10-årsperioden så låg antalet svårt skadade under genomsnittet på 56 personer. Förra året anmäldes 48 496 viltolyckor till polisen enligt officiell statistik.
Mild vinter
Det kan vara många saker som påverkar utvecklingen av antalet viltolyckor, men en av de främsta brukar vara om det varit en hård eller mild vinter. Dels påverkar det hur djuren klarar av att finna tillräckligt med föda för att stå emot kyla, men också för att det i hög grad påverkar vägunderlaget och trafikanternas förmåga att få stopp på sina fordon i tid.
Rådjur, vildsvin och hjort har ökat
Antalet älgolyckor har under de senaste fem åren i följd varit på nedåtgång, 2015 var inget undantag med 5 300 anmälda olyckor. Det finns en viss osäkerhet med den siffran eftersom det de senaste två åren varit problem med viltolycksstatistik för Norrbottens län. Men att det är en nedåtgående trend är obestridligt.
Utveckling för övriga viltet är dock det motsatta, förutom att antalet olyckor med både rådjur, vildsvin och hjort ökade under förra året jämfört med föregående, så har de även ökat sett över en längre tidsperiod.
Rådjuren har alltid varit det djur som dominerat viltolycksstatistiken och sett till olycksstatistiken ser stammen ut att ha återhämtat sig från den hårda vintern 2010/2011 som slog hårt mot stammen. Förra året blev det nytt rekord för antal rådjursolyckor med 36 688.
För hjort och vildsvin handlar det inte om lika många olyckor, men däremot får den procentuella utvecklingen av hjort och vildsvin kanske en och annan att höja på ögonbrynen. För tio år sedan anmäldes 620 olyckor med hjort och 1 020 med vildsvin. Förra året hade det ökat till 2 256 för hjort och 4 213 med vildsvin. Det innebär ökningar på 363 % respektive 413 % för vardera djurslag.
Kalmar och Kronoberg värst drabbade
Precis som tidigare är de län som är värst drabbade av viltolyckor Kalmar med 23 olyckor per 1 000 fordon, tätt följt av Kronoberg med strax över 20 olyckor. Det beror till största delen på att de båda är skogliga län med stora stammar av både rådjur och vildsvin. Närmast efter dem kommer Södermanland och Värmland på runt 15 olyckor och de följs av ett kluster på åtta län inom spannet 11-13 olyckor som leds av Blekinge följt av Jämtland som sexa och Jönköping som sjua.
Minst olyckor per 1 000 fordon har föga förvånande Stockholms län. Det har sin förklaring i att viltet inte finns i lika hög utsträckning i tätbefolkade områden.
För sammanställningen svarar Älgskadefondsföreningen som är en ideell, rikstäckande förening som sedan 1973 verkat för att minska antalet viltolyckor. Föreningen är Sveriges största oberoende aktörer inom vilt och trafiksäkerhet. Verksamheten inriktar sig på att informera allmänheten om viltolycksrisken samt att påverka berörda aktörer för att förebygga viltolyckor. Föreningen har cirka 80 000 medlemmar.
