Frida Boklund från Företagarna debatterar:
Sedan regeringen sänkte ROT-avdraget från 50 till 30 procent av arbetskostnaden från årsskiftet har resultatet inte låtit vänta på sig. I februari 2015 arbetade 27 047 företag med ROT-tjänster. Motsvarande siffra för februari 2016 är 22 548. En minskning med 4 499 företag. Sänkningen är alltså en månad efter sänkningen redan ett dråpslag för branschen. Hur många personer som har fått sluta sina anställningar vet vi inte ännu men signalerna vi har fått från våra medlemmar talar sitt tydliga språk, när inte jobben kommer in går det heller inte att anställa.
ROT har länge varit en utomordentlig jobbskapare och 2015 slogs jobbrekordet med råge. Enligt våra beräkningar var 23 695 personer heltidssysselsatta inom ROT-sektorn förra året jämfört med 21 896 för 2014. Vi varnade tidigt att en minskning av avdraget skulle slå hårt mot jobben och minskningen av antalet företag med nästan 4 500 företag visar tyvärr att vi hade rätt.
I Jönköpings län har ROT gjort att 863 människor kan gå till jobbet varje dag och försörja sig själva och sin familj, bidra med skattepengar till vård, skola och omsorg. Dessa pengar kommer nu inte samhället till nytta och frågan är vad som händer när de här personerna inte längre har ett jobb att gå till?
För utan att överdriva kan vi konstatera att ROT gjorde en bransch som länge brottats med problem om svartarbeten nästan helt vit. Våra medlemmar säger att med ROT fick de knappt några förfrågningar om att utföra jobben svart men att de sedan avdraget sänkts ständigt får förfrågningar från kunderna om det. Nu är risken att våra medlemsföretag får konkurrens av mindre seriösa aktörer som utför jobbet svart och inte bidrar till samhället.
Sedan 1990 har fyra av fem jobb skapats i småföretag med mindre än 50 anställda och det är i de företagen som ryggraden, tillväxten och stabiliteten i ekonomin finns. Hur det går för Sverige och för Jönköpings län avgörs i hög grad av hur det går för de små företagen. Vi vill därför att ROT-avdraget återställs till minst tidigare nivå och att regeringen ser till att det blir lättare att anställa och underlätta för företagen så att jobben blir fler, inte färre.
Frida Boklund
Regionchef Företagarna
Det är säkert goda tankar om man bara ser till arbetstillfällen. Tycker du likadant när det gäller personliga assistenter?
Oftast nämns bara kostnader när det gäller pa, inte det välbefinnande som kommer många personer med funktionsnedsättningar till del. Det som dessutom oftas glöms bort är att man inte ser till nettokostnaden. 2/3 av bruttokostnaderna för pa går till löner. Dessa kommer tillbaka till samhället i form av skatt och att de handlar och att brukarna mår bra. Glöm inte det.