Bitte (Britt-Inger) Elf föddes och växte upp i Lommaryds församling. Hon var av naturen en mycket pigg och påhittig tjej, men som 10-åring drabbades hon av en livslång ledsjukdom, vilken följdes av ett stort antal diagnoser. Trots detta utstrålade hon en enorm livskraft och energi. Kroppen satte ständigt käppar i hjulet, men med envishet och ett skarpt intellekt forcerades de mest otroliga hinder.
Kämparglöden gällde inte främst den egna situationen, utan samhällets svaga grupper och hon brann för att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättningar. Allas lika värde och rätten att bli respekterad för den man är, kännetecknade hennes människosyn. Engagemanget i handikappolitiska frågor var stort och Vaggeryds kommuns tillgänglighetsråd blev ett av de forum där hon arbetade för ökad inkludering och delaktighet. Under en period var hon politiskt aktiv inom Kultur och Fritid. Hon var därtill medlem i en rad föreningar till exempel Riksföreningen för Osteoporotiker, Intressegruppen för assistansberättigade, Reumatiker- och Psoriasisförbunden.
Vi syskonbarn delade mosters djurintresse och mycket tid ägnades åt hästtävlingar runt om i landet. Vi lastade och visade upp hästarna, medan Bitte stod för transporten. Musik var ytterligare ett av hennes favoritområden. Hon var en duktig pianist, men tidigt bromsade den försämrade handfunktionen hennes musicerande. Lyssnandet till andras musik behöll hon dock med iver, inte minst systersonens.
Bitte räckte till för oss och våra familjer, övriga släktingar och många vänner, men också för sina tre ”Berlinbarn” som hon behöll kontakten med genom livet. Hennes Berlinfamilj växte och hon fick uppleva glädjen att bli ”farmor”. Minnena av Bittes kreativitet och skaparlust, hennes generositet och genuina kärlek ska bära oss vidare. En älskad och saknad storasyster och moster önskas fridfull vila från jordisk smärta och sprudlande himmelsk glädje bland våra övriga Änglar!
Gunvie, Elenor, Linnéa och Daniel Möllås
Det är med sorg jag läser att Bitte inte längre finns med oss.
Jag instämmer helt med vad fam Möllås skrivit om Bitte.
Jag kommer att sakna Bittes stora engagemang för personer med funktionsnedsättning av olika slag. Hon var ingen stor människa på jorden, ytligt sett, men väldigt stor när det gäller att ta tillvara de funktionsnedsattas intressen.
Det finns inte så många som kämpar för andra så som du gjort.
Då gäller det inte bara inom hennes egna område utan för alla. Tänk så många ny- och ombyggnader av skolor, dagis, äldreboende mm som hon varit med och ”tänkt” åt de sk proffesionella byggherrarna. Så som hon fått slita sitt hår och kämpa för att få dem att förstå vikten av tillgängliga lokaler för ALLA.
Så rätt hon haft när hon i fd Handikapprådet informerat och försökt få de kommunala instanserna att göra rätt och att göra rätt från början. Hon fick några att inse att det på sikt även är ekonomiskt är billigare för kommunen att göra rätt än att ändra i efterhand. För den funktionsnedsatte är det också en storbesparing av onödigt lidande.
Tack Bitte för allt. Vila i frid.
Ann-Christin
Mycket fina ord skrivna av Möllås och Ann-Christin. Tycker att flera personer ska skriva minnesord när någon kär går bort