Byn Norra Linneryd mellan Skillingaryd och Tofteryd har haft fint främmande under några dagar. En vit stork spatserar nämligen omkring på åkrarna till glädje för alla förbipasserande som förmår skilja storken från en mera vanlig trana.
Det händer då och då att vit stork observeras i kommunen. I modern tid, alltså sedan 1967, ska det ha skett fem gånger. Senast var 2012 i Torrmyra.
En gång i tiden var storken vanlig, framför allt i Skåne. Enligt den förträffliga kunskapskällan Wikipedia blev arten från 1920- och 30-talen mycket sällsynt i Sverige, och en häckning 1954 bedömdes länge som den sista. Men från och med början av 1990-talet har den gjort en tydlig återetablering, framför allt längst i söder. De storkar som häckar i Skåne anländer i början av april och flyttar i mitten av augusti.
I Småland hade vi tidigare ett storkprojekt i Anaboda men det är framför allt i Skåne som man kämpar med att återetablera storken.
Enligt expertisen utmärker sig Linneryds-storken glädjande nog på två sätt:
För det första har den stannat så länge som fem dagar i Linneryd. Den observerades nämligen för första gången i fredags.
För det andra pekar säkra tecken på att den inte härstammar från något större storkprojekt i Skåne. Sakkunskapen hävdar nämligen att märkningen på fågeln är karaktäristisk för ön Helgoland i Nordsjön.
Det kan alltså vara en ganska långväga resenär som man kan skåda i Linneryd. Under alla omständigheter är hen väl medveten om sin värdighet. När fotografen, för att kompensera bristfällig optik och tilltagande mörker och regn, gjorde ett försök till närmande valde storken att distansera sig. Den lyfte makligt och landade sedan 50 meter längre bort, på betryggande avstånd från störmomentet. Fint folk är ju alltid noga med distansen till menigheten.
Vi får se om storken går döden till mötes, såsom när hjorten med kalv sköts i Linneryd för ett par månader sedan.
Men det blir inte så stor behållning i form av kött som hjortarna utgjorde.