Carl Gunnar Gustavsson har lämnat ett debattinlägg om vindkraft. Han berättar varför han inte vill se något vindkraftverk vid Rydstorpet, ett av 27 planerade vindkraftverk inom det planerade Vaggeryds Vindbruksområde.
Skrivelsen har skickat säven till företager BayWa r.e. Scandinavia AB och som enskild medborgares förslag till Vaggeryds kommun
Han skriver:
Därför vill jag inte ha något vindkraftverk på Rydstorpet
Ryd är en av de äldsta byarna inom det tilltänkta vindkraftsområdet, känd med namn sedan mitten av 1300-talet men med mänsklig aktivitet redan under stenåldern. Byn ligger sex kilometer väster om Skillingaryd. Från Rydsjön i söder stiger marknivån brant norrut, från 172,7 meter över havet vid sjön till 277,7 meter över havet på Rydstorpet, alltså en höjdskillnad på 105 meter på en kilometers sträcka.
På toppen av höjden, Rydstorpet, låg soldattorpet och där fanns troligen även en vårdkaseanläggning. Utsikten är milsvid – man ser exempelvis åt norr och nordost Taberg och Tomtabacken.
Även österut och söderut är utsikten över nära liggande hyggesområden imponerande. Där finns ett utsiktstorn, men omgivande granskog begränsar numera utsikten därifrån. Vandringsleden Höglandsleden passerar och där finns en rastplats med bord och bänkar, men Gunnar ”Bissefällarn” Svenssons skulptur av den siste knekten på torpet har nyligen flyttats till Skillingaryd.
Några hundra meter bort längs vandringsleden ligger ”Skrattens”, ett torp där ett barn svalt ihjäl och nästa barn åt ihjäl sig på begravningsmaten. På Skrattens bodde Märta Kristina och längre ner i byn Carl Oskar. Vilhelm Moberg varken förnekade eller bekräftade att det var där han hämtade inspirationen till Utvandrarna.
På den högexponerade platsen, på Rydstorpet, vill man nu bygga vindkraftverk med 200 meters höjd. Om man redan nu ser Taberg och Tomtabacken – hur långt kommer då inte vindkraftverket att synas? Till Askersund och Örebro?
Kommunens översiktsplan. Saken borde enligt min bedömning vara solklar redan när man läser kommunens översiktsplan, sid 36 ”Vindkraftsverk skall (min understrykning) inte lokaliseras närmre…sammanhållen bebyggelse än 1000 meter.” Det är inget förhandlingsbart ”bör” i den formuleringen, utan ett ”skall”, som inte är förhandlingsbart. Då återstår frågan vad en ”sammanhållen bebyggelse” är. Det svarar också översiktsplanen på, på sid 54: ”Lagstiftarna anser att så få som tre hus kan anses vara ”sammanhållen bebyggelse”. Så Ryd borde även i detta avseende fylla kraven i Vaggeryds kommuns översiktsplan för att dra en gräns på 1000 meter från bebyggelse och därmed borde varje tanke på kraftverksbygge på Rydstorpet strykas.
Men här nedanför går jag punktvis igenom ytterligare ett antal argument för varför man absolut inte skall bygga något vindkraftverk på Rydstorpet.
Dricksvattenförsörjningen anses generellt vara viktig (se exempelvis översiktsplanen).
Södersidan av backen mot Rydstorpet ger det grundvatten som försörjer flera av hushållens brunnar i Ryd. Både den branta lutningen på marken och jordmånen morän gör att området ur grundvattensynvinkel har hög känslighet för kemikalieutsläpp. Men backen ger också ytvatten, som via två bäckar går till Rydsjön, därifrån vidare till Långasjön, som utpekats som möjlig framtida kommunal vattentäkt, och sedan vidare till Bolmen.
På toppen av Rydstorpet, där man vill placera ett vindkraftverk, planerar man cisterner med totalt 1500 liter olja som kan slippa loss vid skada på cisternerna eller vid olika aktiviteter där uppe. Man talar om uppsamlingstråg, men sådana kan skadas och vad kommer att ske när verket skall monteras ned eller om företaget går i konkurs, platsen överges och verket står och vittrar sönder?
Andra vattenförstörande utsläpp som jag förväntar är plastpartklar från vittrande rotorblad, bisfenoler och annat som bladen innehåller. Företaget talar också om ”andra kemikalier” utan att specificera vilka dessa är (Samrådsunderlaget sid 15). Vilka är dessa andra kemikalier? Man visar på samma sida på bild hur man reparerar rotorblad på plats, vilket jag utgår från orsakar ytterligare kemikaliespill.
Hur vill man säkerställa att eventuella utsläpp genast upptäcks, rapporteras och åtgärdas innan de når grundvattnet?
Jag anser att detta är en högriskindustri som man vill bygga på en plats, som ur vattenskyddssynvinkel är närmast omöjlig för ändamålet.
Ljudstörningen. BayWa r.e. hävdar 40 decibel, dB(A), som gräns för tillåtet oljud och har gjort en simulering som säger att det kommer att bli 39,8 dB(A) vid det översta huset i Ryd.
Men enligt Vindkraftshandboken finns det ”påtagliga risker att beräkningsmodellerna inte alltid stämmer i praktiken vid enskilda hus”. De skriver också att ”För vissa områden där ljudmiljön är särskilt viktig och naturliga ljud dominerar, bör värdet vara lägre än 40 dB(A)”. Vi hävdar att Ryd är en sådan miljö – det besökande mycket ofta spontant säger är ”så tyst här är och så mörkt och stjärnklart här är på nätterna”.
Alla som flyttat hit på senare år betonar tystnaden som en av huvudorsakerna till sitt val. Om man då skadar ljudmiljön som en huvudattraktion står detta i strid med ambitionen ”låt landsbygden leva”, som vi verkar ha fått ordning på i Ryd.
Även BayWa r.e. bekräftar i samrådsunderlaget, sid 27 att ”Det aktuella projektområdet är av relativt tyst karaktär”. Sådana tysta områden blir alltmer sällsynta – hur kommer fastigheternas värde att påverkas om den attraktiva tystnaden försvinner? BayWa r.e. hävdar att värdena inte påverkas, men de analyserna avser andra lägen där attraktionskraften styrs av andra faktorer.
Simuleringer är gjord för ett fabrikat av de olika vindkraftverk som finns på marknaden, och är alltså inte säkert representativ för den typ av verk man till slut vill bygga. Om missljudet innehåller ”rena toner” blir det mera störande och då skall också gränsvärdet minskas med 5 dB(A).
Är beräkningarna gjorda med ”det danska programmet” och är de då relevanta för svenska förhållanden? I vad mån har man tagit hänsyn till den kallare marktemperaturen här och till ljudinversion, ett sorts ekofenomen i högre luftlager som gör att missljudet leds betydligt längre än förväntat?
Företaget hävdar att störningen blir värst vid vindhastighet 8 meter/sekund och att vid högre vindhastigheter kommer vindbruset från skogen att överrösta vindkraftverket. Men enligt Vindkrafthandboken gäller inte det påståendet när byn, som i det här fallet, ligger betydligt lägre – då blir dämpningen lägre och missljudet från vindkraftverket upplevs tydligare. Hur har simuleringen hanterat det problemet?
Hur har man uppfattat problemet med ”vindskyddat läge”? Som jag förstått det från Vindkraftshandboken är det väl sådant som skog + den kuperade terrängen här förväntas ge. Då skall riktvärdet för störande ljud sättas vid 35 dB(A) vilket ligger inom isolinjen för stora delar av Ryd.
Höjden på vindkraftverket påverkar också ljudupplevelsen, eftersom markens dämpning av ljudet blir mindre om kraftverket är högre.
Hur är det med tillfälliga stegringar av missljudet – hur höga toppnivåer på ljudstörning har man kommit fram till att kraftverket kommer att ge?
BayWa r.e. skriver i samrådsunderlaget att ”Om en störning påvisas som påkallar en närmre utredning vilken visar att det rekommenderade värdet 40 dB(A) stadigvarande överskrids på ett sätt som inte kan accepteras vidtas åtgärder”. Vad betyder denna kryptiska mening?
- ”Om en störning påvisas” – vad händer om störningen finns där men INTE påvisas för att man inte mäter eller väljer att mäta under omständigheter med minimalt biljud?
- ”..påkallar närmre utredning” – när är utredning påkallad och vem avgör om den är påkallad eller ej?
- ”Stadigvarande” betyder väl att gränsvärdet överskrids hela tiden – inte bara största delen av tiden?
- ”På ett sätt som inte kan accepteras” – vem avgör det? Är det BayWa r.e. eller de boende som blir störda som avgör det?
De åtgärder som kan bli aktuella är ju inte att riva kraftverket igen, utan att göra justeringar som förhoppningsvis minskar störningen men också försämrar verkets ekonomi – kommer man att göra det?
Vid samrådsmötet i Vaggeryd demonstrerade man 40 decibel från vindkraftverk. Men detta var det kontinuerliga bullret på avstånd från en hel vindkraftpark och demonstrationen gjordes i bullrig samhällsmiljö som inte motsvarar tystnaden här ute. Demonstrationen var därför knappast relevant för det vi kommer att få uppleva i vår tysta miljö.
Ljusstörning. Liksom ljud upplevs kraftigare i en tyst miljö upplevs störningen från ljus kraftigare ju mörkare resten av miljön är. Det saknas realistiska möjligheter att skärma bort kraftverkets varningsljus, hinderbelysningen, från bostadsmiljön (Samrådsunderlaget sid 13), och kraftverkens varningsljus kan därför också bli ett problem.
Riskavstånd. ”Hur stor är risken att man får kringflygande föremål i huvudet”?
Detta har inte diskuterats nämnvärt i det 465 sidor tjocka samrådsdokumentet inklusive bilagor vi fått från företaget. Från Boverket kommer Vindkraftshandboken, utgiven 2009. Där skriver man att det är 95 % sannolikhet att 1 av 4000 vindkraftverk under ett års tid ska tappa någon bladdel – det borde motsvara 1 av 200 vindkraftverk under 20 års tid.
Med 27 planerade vindkraftverk här borde oddsen för en sådan händelse vara 27 gånger så höga eller 1 på 7,4 (om jag räknat rätt) och då är risken för en sådan händelse verkligen att räkna med. Det längsta rapporterade kastavståndet för en bladdel var 500 meter, men jag tycker den borde vara längre med de verk man vill placera hos oss. Men risken för iskast, alltså att det kommer isbitar flygande, anses vara ojämförligt mycket större.
Vindkraftshandboken ger svävande uppgifter, men 350 meters kastlängd nämns. Gäller detta även för så höga kraftverk som planeras här och som dessutom står ännu högre i förhållande till omgivningen eftersom verket är tänkt att byggas på en kulle – det hittar jag inte uppgift om. För vägnätet i omgivningen har jag fått uppgiften att riskavstånd skall beräknas enligt formeln (Rotordiameter + navhöjd) x 1,5, vilket i vårt fall blir 395 meter. Närmre än så från allmän väg får man inte lägga ett vindkraftverk, kanske inte ens så nära om man lägger verket på en kulle.
Vindkraftshandboken har inte kommenterat risken för att hela kraftverket störtar till marken eftersom den är skriven innan detta hände på det stora vindkraftverket i Lemnhult söder om Vetlanda, där tornet helt enkelt gick av nedtill.
Men uppenbart är att jag riskerar få föremål i skallen när jag går ut på delar av min fastighet, och värre är det för närmre belägna fastigheter. Här hjälper det ju inte att man sätter upp varningsskyltar av typen ”Risk för snöras och istappar” – risken finns där ändå. (bild i Vindkraftshandboken sid 33).
Allemansrätten kommer ju att påverkas starkt av detta – på vilket avstånd från verken kommer man att sätta upp varningsskyltarna och vem vågar passera en sådan på egen risk? Hur försvarar man sådana intrång? Varför har man på min mark slagit ned ett antal röda pinnar – är det för att markera riskavstånd och var man tänker placera varningsskyltar? Ingen har diskuterat detta eller bett om lov.
Risken att få kringflygande föremål i huvudet kommer att bli en realitet både för oss som arbetar i skogen på våra fastigheter och för folk som av andra legitima anledningar vistas i skogen.
Naturvård och fåglar
Företaget har låtit göra en fågelinventering som jag betecknar som undermålig i flera avseenden. Man har bara inventerat under en del av året och det är många arter som häckar i området som de inte hittat. Det finns rena sakfel och standardkommentarer som har hamnat på fel plats.
Det finns en speciell inventering av örnarna i området – den har man hemligstämplat så den går inte att kritisera i detalj, men man får förmoda att den håller samma låga kvalitet som resten av fågelinventeringen och då är det inte att undra på att man inte hittat de svårfunna örnarna.
Men faktum är att även en officiell källa visar en rapport om två vuxna kungsörnar och två årsungar i Hagstad och det är i den riktningen som jag och flera andra sett kungsörnar flyga under sommartid. Även i mars 2016 har här flugit en vuxen kungsörn.
Fladdermöss hör till de arter som påverkas negativt av vindkraftverk och i området noterades bland annat den hotade arten Barbastell. Andra däggdjur i området är varg och lodjur, som vi sett ett par gånger under våren 2016 – dem har man inte tagit ställning till och vargen har man inte ens noterat.
Slutkläm
Med hänsyn till problemens komplexitet och den stora mängden frågor att gå igenom i förhållande till samrådsunderlaget från BayWa r.e. har vi begärt en månads extra respit till svarsdatum, men begäran avslogs helt enligt dagens besked från BayWa r.e. (19/4 2016).
Hela vindkraftsektorn verkar präglas av dålig lönsamhet och nedmontering / export av svenska anläggningar – det kan alla övertyga sig om genom några enkla google-sökningar. Vindkraften verkar överleva enbart på grund av ökande subventioner. Det är ett talesätt att ”det är inte förbjudet att göra dåliga affärer”. Nej naturligtvis inte, men det borde vara förbjudet att göra dåliga affärer på bekostnad av andras livsvilkor – det är vi som bor här som får bära konsekvenserna, inte de på långt avstånd.
”Man vill ju lämna något av värde efter sig till barnbarnen” har blivit en citerad kommentar i samband med förslaget om vindkraftbygget. Javisst, jag vill också lämna något värdefullt efter mig till barnbarnen, nämligen en ren och oskövlad miljö. Det kommer det inte att bli om bygget genomförs. Jag vill inte lämna ett skövlat området efter mig.
C G Gustavsson
Docent, fritidsbonde och ägare till konsultfirma med inriktning på mediicn och naturvård
Litteratur
- Samrådsunderlaget med 10 av 11 bilagor
http://nordic.baywa-re.com/se/anlaggningar/vindenergi/#vaggeryd
- Vindkraftshandboken (2009) http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/vindkraftshandboken.pdf
- Lättläst om Lemnhulthaveriet.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/vestas-darfor-havererade-vindkraftverket
- Tekniskt om säkerhetsbrister vid Lemnhulthaveriet.
http://www.vindkraft-odeshog.se/uploads/uploaded_files/1199/vindkraftshaveri-i-lemnhult-vetlanda-kommun-1.pdf
- Vindkraft i konkurs http://www.lerumstidning.se/2016/01/vindraftsbolag-i-konkurs/