Anna Gillek på Svenskt Näringsliv är inte nöjd med det svenska företagsklimatet:
– Sverige behöver många nya jobb. Det förutsätter att fler företag kan och vill anställa. Företagsklimatet borde därför vara en högt prioriterad fråga för politiker på alla nivåer. Men så är det inte, noterar Anna.
I både Värnamo och Vaggeryds kommuner har det endast skett marginella förändringar avseende det sammanfattande omdömet av företagsklimatet i den egna kommunen och båda kommunerna får ett, i Sverigejämförelse, högt betyg på 3,9 resp 3,8.
Vad gäller kommunpolitikernas attityder ger företagen i Värnamo och Vaggeryd höga betyg med 4 resp 3,9, även om de backar från föregående år. Och även de kommunala tjänstemännen får fortsatt relativt goda betyg, trots att också de backar något från förra året. Både i Vaggeryd och Värnamo blir betyget 3,7.
Anna Gillek menar att i själva verket blir företagsklimatet allt sämre, både på nationell nivå och i många kommuner runt om i landet. Det visar Svenskt Näringslivs stora enkätundersökning med svar från drygt 31 000 företagare från hela Sverige.
På nationell nivå får företagsklimatet i Sverige 3,2 i betyg på en skala där 1 står för Dåligt och 6 för Utmärkt. 3,2 motsvarar Godtagbart och är det lägsta betyget sedan mätningarna påbörjades.
– Godtagbart är inte bra nog. I Jönköpings län är resultatet 3,8. Men även om vi ser till kommunerna i Gnosjöregionen skiljer sig betyget åt där företagen i Gnosjö anser att företagsklimatet i Sverige ligger på 3,6 medan Gislavedsföretagen sätter betyget 3,1.
– Betyget på företagsklimatet på länsnivå är högre än Sverigesnittet men även här anser företagarna att det blivit sämre. Många av länets företag har en bra marknad just nu och fler företag söker efter mer personal nu än på mycket länge. Men då de inte hittar rätt kompetens måste regelverket förenklas, så att företagen vågar rekrytera personer som inte har helt rätt kvalifikationer och istället kunna utbilda dem internt, säger Anna Gillek Dahlström, regionchef Svenskt Näringsliv.
I Sverige ser vi en kraftig ökning av antalet kommuner som får ett genomsnittligt sammanfattande omdöme under Godtagbart (3,0), från 37 kommuner ifjol till 60 i år. I Jönköpings län anser Gnosjöföretagen att den egna kommunen har ett bra företagsklimat med betyget 4,35, medan man i grannkommunen Gislaved ger den egna kommunen betyget 3,12. Det år också den enda kommunen i länet som får betyg under Sverigesnittet (3,34).
Kommunpolitikernas och kommuntjänstemännens attityder till företagande får också de lägsta snittbetygen sedan 2004. Även här backar Gislaved, till 3,1 för kommunpolitikernas attityder och 2,8 för tjänstemännens attityder, medan Gnosjö hamnar på 4,3 respektive 4,2.
När det gäller kommunernas service till företagen når endast fem av 290 kommuner betyget Bra (4,0). Ingen av de fem kommunerna finns i Jönköpings län. Ett annat stort problemområde är den kommunala upphandlingen. Inte inom något annat område är företagens betyg så låga. Åtta av tio kommuner får underkänt. I Jönköpings län ser vi att sex av 13 kommuner får betyget Godtagbart.
– Det upphandlas för stora summor från kommuner och regioner varje år. Många företag upplever att upphandlingarna görs onödigt krångliga och att icke relevanta krav ställs. Det skapar onödiga kostnader för både företag och upphandlande organisation. I förlängningen ger detta att många företag struntar i att delta i upphandlingar, vilket leder till minskad konkurrens i upphandlingen.
– Lyckligtvis finns det också svenska kommuner som arbetar aktivt för att förbättra förutsättningarna och som når resultat. Antalet kommuner som i vår undersökning får 4,0 eller mer i sammanfattande omdöme ökar. Bland dessa finns några av länets kommuner – Gnosjö, Mullsjö och Tranås. De är alla föredömliga exempel. Även i Aneby anser företagen att företagsklimatet blivit betydligt bättre det senaste året. Medan det backar ordentligt i Gislaved och Habo.
– Sverige och Jönköpings län behöver fler företag och företagsamma människor som vågar satsa på sina idéer. Vi har därför inte råd att låta företagsklimatet bli ännu sämre. Det skulle få allvarliga följder för både jobb och välfärd, säger Anna Gillek Dahlström.
Ett bra första steg för kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat är att se vilka kommuner som lyckas bäst på varje enskilt område och lära av dem. Det finns goda exempel runt om i landet. Men de måste bli många fler.