Region Jönköpings län har börjat förflyttningen från sluten till öppen vård, från sjukhus till vårdcentral och från vård till hälsofrämjande insatser tillsammans med andra samhällsaktörer och invånarna själva. Det är ett systemskifte för att framtidssäkra hälso- och sjukvården.
– Vi satsar på hälsa för livet! uppges i ett pressmeddelande
Regionens budget för hälso- och sjukvården 2017 är omkring åtta miljarder kronor. Ekonomin möjliggör inte några större nya satsningar. Genom att förbättra och effektivisera den nuvarande verksamheten frigörs arbetstid och andra resurser som kan satsas på nya områden och åtaganden.
Bästa möjliga
– Regionens strategi är att ”gå från mycket bra till bästa möjliga” och det är ett nytt sätt att tänka och arbeta, ett arbete som fortsätter även under 2017, säger Mia Frisk, regionråd för Kristdemokraterna och ordförande i nämnden för folkhälsa och sjukvård om Alliansens budget för 2017 som presenterades i dag.
Budgeten utgår från att invånarna behöver olika typer av stöd och omsorg under livet.
– Länets befolkning ökar, vilket är glädjande. Många av de nya invånarna kommer från krigsdrabbade länder och har sökt asyl i Sverige. Befolkningsökningen ställer nya krav på bland annat vårdcentralerna, kvinnohälsovården, förlossningsvården och barnhälsovården, som därför behöver ökade resurser, säger Mia Frisk.
Öppenpsykiatri på vårdcentralen
– I Sverige idag är psykisk ohälsa av olika slag det vanligaste hälsoproblemet. Vi måste arbeta för att förbättra situationen, i allt från attityder och bemötande till tillgänglig vård, säger Helena Stålhammar (C).
Invånarnas behov av öppenvårdspsykiatri har ökat, och i arbetet med att bredda primärvårdens uppdrag öppnas nu möjligheter för vårdcentraler att även erbjuda specialiserad öppenvårdspsykiatri. Medel för detta förs då över från psykiatrin.
– Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar och genom att öppna upp för vårdcentralerna att ta ett större ansvar kring dessa problem hoppas vi på bättre tillgänglighet, säger Helena Stålhammar.
Forskning och utveckling
– Forskning och utveckling är en viktig del i en kunskapsorganisation och under lång tid har regionen därför satsat på forskarutbildning, seminarieverksamhet och Metodikum, vårt centrum för klinisk träning, säger Lena Skaring Thorsén (L). Regionen vill bland annat finnas i framkant av den medicinska utvecklingen inom cancerområdet. En strategi för life science ska tas fram.
1177 – uppskattad tjänst dygnet runt
– Invånarna uppskattar att kunna få sjukvårdsrådgivning på telefon och allt fler ringer våra sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden, berättar Maritha Josefsson (M).
Under januari–mars 2016 har det ringts nästan 2 000 fler samtal per månad till 1177 i Jönköpings län jämfört med samma period 2015.
– Därför behöver vi öka tillgängligheten, bland annat genom nationell samverkan. Med hjälp av en gemensam nationell kö kommer tillgängligheten till 1177 bli bättre.
Satsar i Värnamo
Barn- och ungdomshälsan har blivit en efterfrågad verksamhet för unga med lindrig psykisk ohälsa och i höst startar den tredje mottagningen, nu i Värnamo. Tidigare finns mottagningar i Huskvarna och Nässjö.
– Det är viktigt att denna verksamhet också i fortsättningen kan klara sitt uppdrag, betonar Mia Frisk. Det förebyggande arbetet är en nyckelfråga i framtidens hälso- och sjukvård och även samverkan mellan region och kommuner är avgörande. Barnhälsovården och skolan fortsätter under 2017 utvecklingsarbetet för att stärka samverkan kring tidig upptäckt och tidiga insatser för de små barnen. Även hälso- och sjukvårdens och kommunernas gemensamma satsningar för att utveckla stöd, vård och behandling till barn med både social problematik och psykisk ohälsa fortsätter.
Befolkningsökning och förändrat vårdbehov
– Vi konstaterar att befolkningsutvecklingen under 2015 och 2016 innebär ökade kostnader för nämndens verksamhetsområde. De verksamheter som särskilt berörs är primärvård, barn- och kvinnohälsovård, barn- och vuxenpsykiatri, habilitering samt tandvård, men även övriga delar av hälso- och sjukvården. Alliansen i nämnden för folkhälsa och sjukvård förutsätter att regionstyrelsen beaktar dessa volymökningar och förändringen i vårdbehov i höstens budgetarbete, avslutar Mia Frisk.