De 20 åren för Fenix kultur- och kunskapscentrum har varit händelserik för arbetsledning och personal. Inget talar för att utmaningarna minskar i framtiden, inte minst mot bakgrund av den flyktingsituation vi har i världen.
Det ursprungliga uppdraget för skolan var att höja utbildningsnivån. Där har Fenix lyckats.
Det anser i alla fall rektor Martin Alkemark och hans kollega med ansvar för vuxenutbildningen, Kerstin Elfgaard-Boberg.
– När det gäller att få ungdomar i arbete eller till fortsatta studier på högskolenivå inom två år efter gymnasiet är vi stadigt bland de 10 till 20 bästa kommunerna år efter år. I vissa mätningar har vi varit nummer ett även om det svårt att vara i topp i båda delarna, säger Alkemark.
När Fenix skapades för 20 år sedan var bilden en annan och mera gynnsam för skolan. Då skulle alla gymnasiestuderande i princip studera på den skola som fanns kommunen.
Men under de senaste 15 åren har bilden förändrats. Först kom möjligheten att söka till friskolor runt om i landet och sedan följde frisöket som gav eleverna fritt val att söka till alla tänkbara gymnasieskolor runt om i landet.
Sedan dess ligger Fenix på i snitt 55 procent av gymnasieeleverna i kommunen.
– Den siffran ska man sätta i relation till att vi inte har tillgång till alla program, säger Alkemark medan hans rektorskollega pekar på att trender kommer och trender går.
Kerstin Elfgaard-Boberg pekar på att många har svårt att välja rätt väg för studierna.
– Många väljer till exempel att inte läsa vård och omsorg när de är unga, men gör det sedan som vuxna eftersom det är där jobben finns, konstaterar rektorn för vuxenutbildningen.
Hon understryker också möjligheterna läsa på distans på gymnasie- och högskolenivå genom den digitala lärplattform som finns på skolan.
Möjligheten till vuxenutbildning gynnar också integrering av de flyktingar som kommit till vårt land.
– Många som till exempel kommer hit från Syrien har arbetslivserfarenhet men behöver hjälp med språket för att komma inpå arbetsmarknaden. Där kan vi hjälpa dem med språkstudier som snabbar på vägen till arbete, säger Kerstin Elfgaard-Boberg som också brinner för gymnasiesärskolan och dess utmaningar.
– Den kan utökas så att vi får behålla eleverna här på skolan så att de inte söker sig till andra skolor.
Integrationen för alla ensamkommande barn och ungdomar blir naturligtvis en viktig framtidsfråga.
– De ensamkommande är en utmaning som vi befinner oss mitt uppe i, konstaterar Alkemark.
– Vi är vana vid att arbeta med ungdomar som har svensk grundskola i botten. Men nu jobbar vi med elever som inte har överhuvudtaget inte gått i någon skola. Där är gymnasiestudier in realistiska. Men vi jobbar med andra sätt att få dem ut på arbetsmarknaden. Vi håller nu på med ett projekt som innebär tre dagars arbete på praktikföretag och två dagar i veckan här på skolan.