Vad döljer sig bakom det samlade rankingresultatet i Lärarförbundets mätning av Vaggeryd som skolkommun?
Hur använder barn- och utbildningsnämnden de 330 miljoner som årligen står till förfogande?
Ömsom vin, ömsom vatten som det brukar vara. Detaljstuderar man finner de som söker stora skillnader från punkt till punkt när det gäller Vaggeryds kommun och de 13 kriterierna i Lärarförbundets ranking.
Här är de olika placeringarna under de 13 punkterrna med fjolårets rankingplacering inom parentes jämfört med landet övriga 289 kommuner:
• Andel elever som är godkända i alla ämnen i nian justerat efter förutsättningar: 12 (116)
• Merit likvärde: 24 (184). Här handlar det om ”faktiskt genomsnittligt meritvärde för eleverna i årskurs 9.
• Andel elever som är godkända i alla ämnen i nian: 27 (127)
• Merit årskurs 9: 46 (168). Här är det fråga om genomsnittligt meritvärde i nian för samtliga elever i grundskolan.
• Utbildade lärare: 50(18)
• Lön: 74 (70)
• Andel barn i förskola: 98 (149)
• Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet för högskolestudier: 123 (37)
• Lärartäthet: 127 (147)
• Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom tre år: 164 (40)
• Resurser: 196 (185)
• Friska lärare: 235 (260)
• Avtalspart: 236 (51)
Vaggeryd tappar alltså på ett par viktiga punkter: behörighet för högskolan och elever som fullföljer gymnasieutbildningen.