I vintras var tanken att den nya högstadieskolan i Vaggeryd skulle byggas vid Verner Malmstens väg. I september kom ett första alternativ och nu har ett tredje förslag börjat utredas.
I vintras verkade man i den politiska ledningen vara överens om att bygga den nya skolan på eller söder om nuvarande Verner Malmstens väg, alltså infarten mot Fenix.
Men protester från de kringboende ledde uppenbarligen till att alternativ togs fram. I september presenterade Femklövern ett förslag som går ut på att utreda möjligheten att bygga den nya högstadieskolan mellan gamla elverkskontoret (numera skollokaler) och UC. Ett markområde som idag innehåller lekpark och cykelställ.
I dag offfentliggjordes ett tredje alternativ för utredarna att ta hänsyn till. Det innebär att talldungen utmed Hjortsjön norr om Fenix offras för en ny högstadieskola, en lösning som tidigare varit aktuell i andra sammanhang.
Anledningen till lanseringen av denna linje tre kan vara att den föreslagna placeringen vid Hjortsjöskolan tros bli för trång.
Socialdemokraterna är för att det byggs en högstadieskola vid Fenix.
Kommunalrådet Gert Jonsson (M) är minst sagt tveksam till linje två, det vill säga Hjortsjöskolan. Han menar att ett nybygge där riskerar att bli för stort, att det helt enkelt blir trångt på fastigheten.
– Vi har inte låst oss för något alternativ men måste också ha respekt för att vi inte kan köra igenom ett förslag med en majoritet på en röst eller två eftersom detta är en stor fråga som vi ska leva med i framtiden. Man ska också ha klart för sig att 5 000 kvadratmeter är en mycket stor yta, säger han och varnar för att de 55 miljoner kronor som avsatts för åren 2017-2018 inte kommer att räcka. Han beräknar att det är minst 1 000 kvadratmeter för mycket för det belopp som avsatts i lokalplanen och varnar för kostnader i storleksordningen 70 till 80 miljoner kronor.
–
Varför inte utreda att avveckla Fenix som gymnasieskola? När skolan byggdes för 20 år sen var den lite unik med sitt tänk osv, nu är det en skola med 2 klasser i varje årskurs till antalet och en kopia av en friskola. Vore nog bättre att flytta högstadiet till Fenix och lösa lokalproblemen för högstadiet i Vgd. Kompetensförsörjningen till industrin går tydligen utmärkt ändå, likaså inom vården så det hade inte märkts nån skillnad heller, alla andra gymnasieskolor är även de profilerade åt något håll så vi är inte unika. Habo är ett bra exempel på att det går utmärkt att inte ha en egen gymnasieskola med en arbetslöshet på under 3% och goda kommunikationer. De 50+ miljoner som en ny högstadieskola beräknas kosta kan man kanske rusta upp de skolor vi har, kör förbi Hjortsjöskolan så ser ni vad jag menar. Allt har sin tid och kanske dags att tänka i nya banor och våga? Det är politik, en politik som för ett samhälle framåt.
Bara så siffrorna blir rätt. Fenix har ca 350 gymnasieelever inskrivna, d.v.s. drygt 5,5 klasser utslaget i varje årskurs räknat på ett genomsnitt på 20 elever per klass. Lägg där till ca 250 elever som läser vuxenutbildning, SFI med mera. Ca 600 studerande totalt.
Magnus, förklara siffrorna lite närmare. vad vi kunnat läsa har ca 60 elever startat gymnasieutbildning på Fenix, varje år ända tillbaka till de stora kullarna födda 89-94. Dessa borde sedan länge lämnat skolan. Hur många spår finns det? När man läser antagningarna har flera spår 1-3 elever.
Jag får inte ihop dina siffror, men du kan säkert förklara.
Mvh Mats
Jag förstår inte varför politikerna envisas med att bygga den nya högstadieskolan vid eller kring Fenix (gymnasiet) jag kan se väldigt få fördelar med detta och tyvärr mycket stora nackdelar. En ny högstadieskola skulle bäst placeras vid nuvarande Sintek-lokalerna. Köp fabriken, riva den och bygga en ny moedrn skola som redan från början noga planeras och byggs större så man i framtiden slipper bli trångbodda och behöver bygga till på nytt.
Jag sitter inte inne på hela förklaringen och jag lägger ingen värdering i det, men eftersom jag jobbar på Fenix kan jag se hur många elever som faktiskt är inskrivna. Jag är inte säker, men de siffror som presenteras i media är ibland antalet förstahandssökande och ibland antalet som kommit in vid terminstart. Det tillkommer sedan de som som under terminens gång byter skola till Fenix. Lägg därpå till ett större antal ensamkommande. Dessutom har vi ett antal elever som läser 4 år, bland annat gymnasiesärskolan och teknikprogrammets fjärde år. Årets kull har exempelvis ökat ovanligt mycket från de ca 60 som togs in vid terminsstart.
Jag säger ingenting om hur relevanta dessa siffror är i relation till exempelvis Lars förslag, men är ju tråkigt om folk tror att Fenix bara har 180 elever (60 per årskull).
Det är ca 50-60 elever som börjar på Fenix på gymnasiet eller ca 50% av kommunens niondeklassare, SFI elever skulle man alldeles utmärkt kunna ha i Östraskolan tex och KomVux gick alldeles utmärkt att sätta sig på en buss till Jkpg för 20 år sen och är övertygad om att det funkar idag med. Vi har ju i ärlighetens namn bar 2 program som det är elever så det blir en klass! Att driva ett gymnasieprogram med mindre än 5 elever tycker jag inte är försvarbart! Att använda pengar vi inte har när övriga verksamheter behöver är inte heller så bra. Fenix var som sagt lite unik för 20 år sen men nu har de andra samma utbud av praktik etc så det unika finns inte längre. Konstigt att Habo går framåt med mya bostadsområden och folk flyttar dit utan en gymnasieskola?
Magnus, om man ger sig in i en debatt där man försöker korrigera tidigare givna tal, så måste man ha fakta. Tyvärr är ditt svar sådant att man kan misstänka att du räknar elever på samma sätt som Miliseum räknar besökare. Hur mycket kostar en elev som går från årskurs 9 till Fenix och avslutar sitt Naturvetenskapliga program på 3 år? Hur många klasskamrater har eleven under dessa år?
Någon korrigering har jag inte gjort. Du bad mig förklara vilket jag gjorde utifrån mina erfarenheter. Det totala antalet inskrivna är fortfarande ca 350, något annat har jag inte hävdat. En inskriven elev är en inskriven elev. Om du syftar på de som läser 4 år och vill räkna bort dem, säg 20-30 elever, då hamnar vi ändå på runt 5,3-5,5 klasser med 20 st i varje klass utslaget på 3 läsår, vilket ger en annan bild än den Lars gav i sitt första inlägg. 2 klasser per årskull stämmer om man räknar 30 elever per klass och 60 elever per årskull. Välj själv vilken siffra som känns mest relevant.
Det finns små och stora klasser och där beslutas varje år om respektive program är lönsamt att köra igång. Inget jag är inblandad i. Kostnader är jag inte heller inblandad i. Vill du ha officiella svar får du kontakta BUN.
Min slutsats är att frågan är komplex och att antalet elever är fler än det antalet vi ser i media varje terminstart. Jag hoppas innerligt att politiker tar fram relevanta siffror och inte endast går på det som skrivs i media, eller i kommentarsfälten (inte heller mina siffror) innan man börjar dra slutsatser om att man kan lägga ner en skola.
Vi får samma siffror Magnus så de stämmer på några hit/dit och det är väldigt få för att vara en gymnasieskola. SFI elever är ca 50 omräknat till heltid 2013 och är troligtvis fler nu, dessa skulle kunna ha sin utbildning i Östraskolan och gärna i annan regi för resultatet är inte så där hemskt imponerande. Sen själva placeringen av skolan i närheten eller i direkt anslutning vore en katastrof. Tror inte heller att det blir nåt samarbete med Fenix heller, intresset för pedagoger på Fenix är ju rätt svalt kan man säga, dags att tänka i nya banor och se vad det kostar. De flesta sakerna är billigare i grannkommunerna så vi sparar ett par miljoner samtidigt vilket inte är att förakta! Ca 15 000:-/elev kostar det mer att eleverna går på Fenix och i år var det runt hälften som valde andra skolor och man kanske skulle fundera på varför? Jag vet varför min bytte skola… men en sak kan vi vara överens om och det är att det blir överklaganden var den än byggs, kanske det då vore bättre och utnyttja det vi redan har?
Hej Lars
En stor del av förklaringen att vi inte har 100 % av våra grundskoleelever är att Fenix inte erbjuder alla program och inriktningar. Detta på grund av att vi är en liten kommun. Liten kommun = liten skola = kanske/kanske inte lönsamt. Vi kan alltid få fler elever att välja Fenix genom att erbjuda hög kvalitet på undervisningen, men elever som vill läsa program som vi inte erbjuder är svårare att nå. Skulle man erbjuda fler program och få fler elever skulle skolan alltså förmodligen bli mindre lönsam eftersom det skulle bli små klasser. Man kanske återigen inte ska stirra sig blind på en siffra (50 procent andel) utan istället se att det är en komplex fråga och en balansgång.
Observera att jag inte säger emot dig att Fenix kostar pengar eller att det per automatik är en dålig idé att lägga ner skolan. Jag hoppas bara jag kan ge en lite mer nyanserad bild av de siffror som används i debatten.
Hej Magnus,
Tack för svar, precis som du skriver måste vi lekmannapolitiker leta information för att skapa en bild av vad som är bäst för samhället och dess invånare. Det är just det jag gör nu i denna fråga.
Jag får dock inte ihop siffrorna. Det slutar lite drygt 100 elever i årskurs 9 varje år i vår kommun. Vi vet att knappt hälften av dem söker sig utanför kommunen för att få sin gymnasieutbildning. Elever från andra kommuner som söker Fenix är knappt en handfull, om någon.
Kanske finns svaret i er definition av inskrivna? Jag är inte intresserad av att vilseledas av siffror som inte är relevanta, så kan du definiera ”inskrivna” ? Är det detsamma som heltidsstuderande gymnasielever på Fenix, som går ett programm som är definierat där? I min matematik, så borde det finnas ca 180 elever som läser ett gymnasieprogram på Fenix, dvs ungefär hälften av antalet ”inskrivna”. Inte ens med antagning av 100% antalet avgångselever från Hjortsjöskolan och Fågelforsskolan, så kommer man upp i 350 elever. Men, jag missar säkert något, därför vill jag lära mig, så att besluten kan bli rätt.
Är man inskriven läser man heltid ja. Min gissning följer baserat på mina tidigare förklaringar, observera att detta är uppskattningar och ingen officiell info:
Större årskullar än 60 per läsår: Årets kull har krupit upp i en bra bit över 70 pga tillskott efter augusti. Förra årets kull var stor och en stor andel valde Fenix. Se här: http://gamla2015.gamla2016.skillingaryd.nu/nyheter/vi-kom-in-pa-fenix-3. Listan innehåller 120 namn. Läs även här: http://gamla2016.skillingaryd.nu/blog/2015/09/25/malet-natt-66-procent-valde-fenix-gymnasiet/
Jag räknar: 70+70+100=240
Ensamkommande och flyktingar, nånstans mellan 50-70 st. Räknar vi på den låga siffran är vi uppe i 310
Elever som läser ett fjärde år eller går om, säg 30 st och vi är uppe i 340. Resten hamnar inom felmarginalen.
Hoppas det klarnar även om det är ungefärliga uppskattningar. Mer säkra och detaljerade siffror och mer analys går söka hos övriga tjänstemän på BUN.
Återigen säger jag inte emot Lars eller Mats u frågan om det är lönsamt eller andra frågor om det ska flyttas eller omorganiseras. Men jag hävdar bestämt att det är fel att använda siffran 50-60 per årskull generellt. Det stämmer inte de senaste åren, särskilt inte om vi räknar med invandringen. Vi kommer också förhoppningsvis fortsätta växa som kommun likaså antalet ungdomar.
Smög sig in ett räknefel med de ensamkommande. Men som sagt endast uppskattningar.